SCB: Svenska kvinnor lever i snitt 85,55 år – så ligger Sverige till

Medellivslängden i Sverige var 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män 2025, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är bland de högsta nivåerna i världen, där snittet ligger kring 73 år. För dig som är 60 plus säger en annan siffra ofta mer: hur många år som i genomsnitt återstår vid 65. Här går vi igenom måtten, hur Sverige står sig, vad som hänger ihop med ett långt liv och varför siffrorna styr pensionsåldern.

Nya siffror från SCB gäller åren 2021–2025. Under den perioden var medellivslängden 85,1 år för kvinnor och 81,8 år för män, enligt SCB:s pressmeddelande om livslängden. Stockholms län har nu högst medellivslängd, 86 år för kvinnor och 82,7 år för män, och går om Halland. Siffrorna avser en femårsperiod och skiljer sig därför från ettårssiffran ovan.

Vad betyder medellivslängd?

Medellivslängd är det antal år en nyfödd väntas leva om dödligheten i varje ålder förblir som den är i dag. Måttet kallas också förväntad livslängd vid födseln. Det är en ögonblicksbild av dagens dödlighet, inte en prognos för hur gammal just du blir.

Återstående medellivslängd vid 65 år

Återstående medellivslängd visar hur många år som i genomsnitt är kvar vid en viss ålder. Med 2025 års dödlighet har en 65-årig kvinna i snitt 22,46 år kvar att leva och en 65-årig man 20,30 år, enligt SCB:s livslängdstabell. Det motsvarar en ålder på ungefär 87,5 respektive 85,3 år.

Det är mer än medellivslängden vid födseln, eftersom den som har fyllt 65 redan har klarat sig förbi riskerna tidigare i livet. År 1970 hade en 65-årig kvinna 16,76 år kvar och en man 14,24 år.

Medellivslängd i Sverige: så har den ökat

Livslängden i Sverige har mer än fördubblats sedan 1700-talet. Åren 1751–1790 var medellivslängden 36,64 år för kvinnor och 33,72 år för män, visar SCB:s historiska tabell. År 1970 var den 77,06 respektive 72,20 år, och år 2000 var den 82,03 och 77,38 år.

Pandemin gav ett hack i kurvan. Mellan 2019 och 2020 sjönk medellivslängden från 84,73 till 84,29 år för kvinnor och från 81,34 till 80,60 år för män. Nu ligger den högre än före pandemin, enligt SCB:s besked från mars 2026.

Livslängd i Sverige skiljer sig mellan länen

Åren 2021–2025 hade Stockholms län högst medellivslängd: 86,01 år för kvinnor och 82,71 år för män. Lägst låg Norrbottens län med 83,73 respektive 80,22 år. Skillnaden är drygt två år, enligt SCB:s rapport om livslängden 2021–2025.

Stora skillnader mellan utbildningsnivåer

Skillnaderna är större mellan utbildningsgrupper. Med 2025 års dödlighet har en 30-årig man med eftergymnasial utbildning i genomsnitt 55,74 år kvar att leva. För en man med förgymnasial utbildning, alltså högst grundskola, är siffran 50,35 år. För kvinnor är talen 58,24 och 53,11 år, enligt SCB:s statistikdatabas.

Gapet är drygt fem år för både kvinnor och män, större än skillnaden mellan könen. Statistiken visar ett samband men säger inget om orsaken.

SCB:s framskrivning: närmare 90 år 2070

En framskrivning är en beräkning av framtiden som bygger på antaganden om att dagens utveckling fortsätter. I SCB:s framskrivning från april 2026 väntas medellivslängden 2035 vara 86,3 år för kvinnor och 83,5 år för män. För 2070 ger de antagna dödstalen 89,7 respektive 87,5 år. Det är ett räkneexempel, inte ett löfte.

Medellivslängd i världen: så står sig Sverige

I världen som helhet var medellivslängden 73,2 år 2023, enligt FN:s befolkningsstatistik World Population Prospects 2024. Under pandemin föll den från 72,6 år 2019 till 70,9 år 2021, men den har återhämtat sig. FN räknar med omkring 77,4 år 2054.

Bland större länder och områden ligger Hongkong, Japan och Sydkorea högst, med minst 84 år. Sverige ligger nära toppen. Tabellen visar FN:s skattningar för 2023. Siffrorna anger år och är avrundade till en decimal.

Land (2023)	Båda könen	Kvinnor	Män
Japan	84,7	87,7	81,7
Schweiz	84,0	85,8	82,0
Italien	83,7	85,7	81,6
Spanien	83,7	86,3	81,0
Norge	83,3	84,8	81,7
Frankrike	83,3	86,1	80,4
Sverige	83,3	85,1	81,4
Tyskland	81,4	83,8	79,0
USA	79,3	81,8	76,9
Världen	73,2	75,9	70,5

FN gör egna beräkningar för att länder ska kunna jämföras. Siffrorna kan därför skilja sig några tiondelar från SCB:s.

Sverige jämfört med EU-snittet

I EU var medellivslängden 81,5 år 2024: 84,1 år för kvinnor och 78,9 år för män. Det uppger EU:s statistikbyrå Eurostat, och uppgiften är preliminär. För Sverige anger Eurostat 83,8 år samma år, drygt två år över snittet.

Därför lever kvinnor längre än män

Kvinnor lever längre än män i så gott som alla länder. I EU var skillnaden 5,2 år 2024 och i Sverige 3,0 år 2025.

Av de 40 vanligaste dödsorsakerna förkortar 33 livet mer för män än för kvinnor, enligt en rapport från Världshälsoorganisationen WHO 2019. Män dör oftare i trafikolyckor och av våld. WHO skriver också att män ofta söker vård mindre än kvinnor vid samma sjukdom.

Varför gapet krymper

År 1980 levde svenska kvinnor 6,1 år längre än män. På 45 år har skillnaden halverats, eftersom mäns dödlighet har minskat snabbare än kvinnors.

En viktig förklaring är att färre män dör i hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom. I en svensk studie i International Journal of Public Health som jämförde 1997 och 2014 var det den dödsorsak som minskade gapet mest. Dödsfall kopplade till rökning minskade dessutom bland män men ökade bland kvinnor. SCB pekar på samma mönster.

Blå zoner: platserna där människor sägs leva längst

Blå zoner är ett samlingsnamn för fem platser där ovanligt många uppges bli mycket gamla. Platserna är Sardinien i Italien, Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica, Ikaria i Grekland och Loma Linda i Kalifornien.

Forskare beskrev 2004 ett område på Sardinien med ovanligt många hundraåringar i tidskriften Experimental Gerontology. Uttrycket spreds sedan genom ett projekt med National Geographic, som pekade ut de fem platserna. Vanor som brukar lyftas fram är vardagsrörelse, växtbaserad mat, nära relationer och en känsla av mening.

Kritiken: går åldersuppgifterna att lita på?

Underlaget har ifrågasatts. En demograf hävdar i en uppmärksammad studie att uppgifter om extremt höga åldrar oftare kommer från fattiga områden. Enligt demografen kan skrivfel i register och pensionsfusk förklara en del av dem. Studien är en förhandsversion, en så kallad preprint. Sådana har inte gått igenom den granskning som vetenskapliga tidskrifter gör.

Även en av forskarna bakom Sardinienstudien har efterlyst noggrannare kontroller. En artikel i Demographic Research 2011 beskriver hur Okinawas folkbokföring förstördes under andra världskriget och fick återskapas, vilket kan ha gett felaktiga åldrar. Något konkret bevis för fel hittades dock inte.

Bilden är delad. Sardinienforskarna uppger att hundraåringarnas åldrar har kontrollerats, och flera av vanorna liknar myndigheternas råd. Däremot är det inte belagt att platserna i sig förlänger livet.

Det här hänger ihop med ett längre liv

Ingen kan lova ett långt liv. Men för några levnadsvanor är sambandet med hälsa och livslängd väl belagt.

• Rökning. Tobak dödar över sju miljoner människor om året i världen, enligt WHO:s faktablad från 2026. Folkhälsomyndigheten beskriver rökning som en riskfaktor för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och lungsjukdomar.
• Fysisk aktivitet. Den som rör sig för lite har 20–30 procent högre risk att dö än den som är tillräckligt aktiv, enligt WHO.
• Mat. Hälsosamma matvanor minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer, skriver 1177 och WHO.
• Sociala kontakter. En WHO-kommission kopplade 2025 ensamhet till uppskattningsvis 871 000 dödsfall om året. En översikt av 148 studier i PLOS Medicine fann 2010 att personer med starka sociala relationer hade 50 procent större sannolikhet att överleva under uppföljningstiden.

Sambanden gäller grupper och säger inte vad som händer för en enskild person. Läs också våra guider om D-vitamin och omega-3.

Checklista: det här kan du påverka

1. Rör dig varje vecka. Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 150–300 minuter pulshöjande aktivitet i veckan på måttlig nivå, eller 75–150 minuter på hög nivå.
2. Träna styrka och balans. Rådet är muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan. Från 65 år tillkommer balansträning minst tre dagar i veckan, för att förebygga fall.
3. Bryt stillasittandet. Res dig regelbundet under dagen.
4. Avstå från tobak. WHO anger att det inte finns någon säker nivå.
5. Ät varierat. 1177 råder till mycket grönsaker och frukt, fullkorn och fisk, och mindre salt, rött kött och chark.
6. Håll kontakten. Umgås med familj, grannar eller i en förening.

Råden är allmänna. Har du en sjukdom eller tar läkemedel kan din vårdcentral säga vad som passar dig.

Medellivslängden styr pensionsåldern

När vi lever längre ska pensionen räcka i fler år. Därför finns riktåldern, en åldersgräns i pensionssystemet som följer medellivslängden. Den är 67 år 2026 och fastställd till 67 år till och med 2032, enligt Pensionsmyndigheten och regeringen. Riktåldern bestäms sex år i förväg.

Inkomstpension och premiepension kan tas ut tidigast tre år före riktåldern, garantipension tidigast från riktåldern. För dig som är född 1966 eller senare finns bara prognoser. Läs mer i vår guide om pensionsålder i Sverige och Europa och i Pension 2026.

Vanliga frågor

Vad är medellivslängden i Sverige?

År 2025 var den 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män, enligt SCB. Det är 0,20 respektive 0,23 år mer än 2024.

Vad är återstående medellivslängd?

Det är antalet år som i snitt är kvar vid en viss ålder. Vid 65 år är det 22,46 år för kvinnor och 20,30 år för män i Sverige (2025).

Vilket land har högst medellivslängd i världen?

Enligt FN:s skattningar för 2023 ligger Hongkong (85,5 år) och Japan (84,7 år) i topp bland större länder och områden. Några mycket små stater, som Monaco, har ännu högre siffror.

Är blå zoner vetenskapligt bevisade?

Nej, inte fullt ut. Platserna har beskrivits i forskning, men flera forskare ifrågasätter hur tillförlitliga åldersuppgifterna är.