Trender

Riktåldern är 67 år – så ser pensionsåldern ut i Europa

Pensionsålder i Sverige och Europa 2026: riktålder 67 år, lägsta uttagsålder per födelseår och tabell över pensionsåldern i tolv länder.

8 min läsning

Ett äldre par promenerar sida vid sida längs en lugn hamnpromenad i en europeisk stad, sedda bakifrån.
Ett äldre par på promenad längs en europeisk hamnkaj. Foto: Guldtider/AI-genererad bild.

Sverige har ingen fast pensionsålder. Du väljer själv när du slutar arbeta, inom vissa åldersgränser, och gränserna höjs när vi lever längre. År 2026 är riktåldern 67 år, och allmän pension kan tas ut tidigast vid 64 år om du är född 1963 eller senare. Här får du en överblick över pensionsåldern i Sverige, hur den ser ut i tolv andra europeiska länder och hur du tar reda på vad som gäller för dig.

Pensionsålder i Sverige: riktålder i stället för fast gräns

Den allmänna pensionen är pensionen från staten, som Pensionsmyndigheten betalar ut. Den har ingen bestämd startdag. I stället finns åldersgränser som anger när du tidigast kan få olika delar. Belopp och ansökan går vi igenom i guiden Pension 2026.

Sedan 2026 styrs gränserna av riktåldern – en ålder som följer medellivslängden. Lever vi längre höjs den. För 2026 är riktåldern 67 år. Regeringen fastställer den sex år i förväg, och i maj 2026 beslutade regeringen att den ska vara 67 år även 2032. Därmed är 67 år fastställt för åren 2026–2032.

Tre gränser är viktigast. Inkomstpension och premiepension, de delar av den allmänna pensionen som du har tjänat in genom arbete, kan i regel tas ut tidigast tre år före riktåldern. Garantipension, grundskyddet för den som har låg pension, betalas tidigast från riktåldern. Och enligt lagen om anställningsskydd (LAS) har du rätt att behålla din anställning till 69 år.

Tabell: födelseår, lägsta uttagsålder och riktålder

Tabellen visar vad som gäller för allmän pension enligt Pensionsmyndigheten. För födda 1959–1965 är åldrarna fastställda.

Född Inkomst- och premiepension tidigast Riktålder (garantipension tidigast)
1959 62 år 66 år
1960 62 år 67 år
1961–1962 63 år 67 år
1963–1965 64 år 67 år
1966 64 år 67 år enligt prognos, inte fastställd

Är du född 1967 eller senare pekar Pensionsmyndighetens prognos från december 2025 på en riktålder på 68 år, med start 2034. Det är en prognos som räknas om varje år, inget beslut.

Pensionsålder i Europa: tolv länder jämförda

Många andra länder har en lagstadgad pensionsålder. Det är den ålder då du har rätt till ålderspension från staten utan avdrag för tidigt uttag.

Tabellen utgår från den jämförelse som Pensionsskyddscentralen i Finland (ETK) har gjort för 2026. Uppgifterna är kontrollerade mot nationella myndigheter och EU-kommissionens landsöversikter. Åldern är densamma för kvinnor och män i alla länder utom Polen.

Land Pensionsålder 2026 Beslutade ändringar och undantag
Sverige Ingen fast ålder. Riktålder 67 år, uttag från 64 år Riktåldern följer livslängden
Danmark 67 år 68 år för födda 1963–1966, 69 år för födda 1967–1970, 70 år för födda 1971 eller senare
Norge 67 år. Flexibelt uttag från 62 år Höjning i takt med livslängden är föreslagen, startår inte bestämt
Finland 64 år och 9 månader (födda 1961) 65 år för födda 1962–1964. Därefter följer åldern livslängden
Island 67 år Kan tas ut från 65 år, då med lägre belopp
Tyskland 66 år och 4 månader (födda 1960) Höjs med två månader per årskull till 67 år för födda 1964 eller senare
Frankrike 62 år och 9 månader Stiger stegvis till 64 år för födda 1969 eller senare. Höjningen sköts upp genom en lag i december 2025
Italien 67 år 67 år och 1 månad 2027, 67 år och 3 månader 2028
Spanien 66 år och 10 månader 65 år efter minst 38 år och 3 månader med avgifter. Från 2027: 67 år
Nederländerna 67 år 67 år och 3 månader 2028–2031
Storbritannien 66 år Höjs stegvis till 67 år 2026–2028. Höjning till 68 år är planerad till 2044–2046
Polen Kvinnor 60 år, män 65 år Ingen höjning beslutad
Grekland 67 år 62 år för den som har 40 försäkringsår

Pensionsålder i Danmark och Norge

Danmark har den högsta beslutade åldern i jämförelsen. Enligt den danska myndighetsportalen borger.dk är åldern för folkepension, den danska statliga ålderspensionen, 67 år för den som är född från den 1 juli 1955 till och med 1962. För yngre årskullar är den 68, 69 eller 70 år, och den kan höjas mer eftersom den anpassas efter medellivslängden.

I Norge kan ålderspension enligt myndigheten Nav tas ut från 62 år om intjänandet är tillräckligt högt, annars från 67 år. Stortinget, Norges parlament, har föreslagit att pensionsåldern höjs gradvis i takt med livslängden. Enligt Nav är det inte bestämt när ändringen ska börja gälla.

Trenden: pensionsåldern kopplas till livslängden

Sverige är inte ensamt om att låta pensionsåldern följa livslängden. Danmark gör likadant. I Finland bestäms pensionsåldern utifrån livslängden för alla som är födda 1965 eller senare, och den höjs med högst två månader per årskull.

Nederländerna fastställer sin pensionsålder fem år i förväg utifrån prognoser för livslängden. Italien höjer åldern med tre månader till 2028 av samma skäl.

Pensionsmyndigheten förklarar principen så här: när vi lever längre ska samma pension räcka till fler år, och då blir beloppet per månad lägre om vi inte arbetar längre.

Lagstadgad pensionsålder och faktisk pensionsålder

Åldern i lagen säger inte allt om när människor faktiskt slutar arbeta. I Sverige var medelpensioneringsåldern, alltså genomsnittsåldern för att börja ta ut allmän pension, 65,5 år 2024. Den genomsnittliga åldern för att lämna arbetskraften var 64,4 år. Det visar Pensionsmyndighetens rapport om pensionsåldrar och arbetslivets längd från 2025.

Ett sätt att jämföra länder är att se hur långt arbetslivet väntas bli. Enligt Eurostat, EU:s statistikbyrå, var det förväntade arbetslivet 37,5 år i EU som helhet 2025. Måttet anger hur många år en 15-åring väntas vara i arbetskraften.

Längst var det i Nederländerna med 44,0 år, följt av Sverige med 43,4 år och Danmark med 42,6 år. Kortast var det i Rumänien med 32,7 år och Italien med 33,0 år.

En hög ålder i lagen betyder alltså inte alltid ett långt arbetsliv. Italien har gränsen 67 år men ett av EU:s kortaste arbetsliv. Sverige saknar fast pensionsålder men ligger nära toppen. Även i en nordisk jämförelse från Pensionsskyddscentralen, med uppgifter för 2020, hade Sverige den högsta förväntade pensioneringsåldern.

Har du jobbat i flera länder?

Den som har arbetat i flera EU-länder får inte en gemensam pension. Varje land räknar ut och betalar sin del enligt sina egna regler. Det framgår av EU:s informationstjänst Ditt Europa.

Du ansöker i det land där du bor, eller där du senast arbetade. Och du kan få pension från ett land först när du har nått det landets pensionsålder.

Bor du i Sverige söker du pension från andra länder i EU och EES (EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein) och från Schweiz i samma ansökan som den svenska. Pensionsmyndigheten skickar uppgifterna vidare. Du behöver ange när du bodde och arbetade i landet och ditt försäkringsnummer där. Ansök ungefär sex månader i förväg.

Ett exempel: Du är född 1964 och har rätt till pension från både Sverige och Danmark. Svensk inkomstpension kan du ta ut från 64 år. Dansk folkepension kan du få tidigast vid 68 år, eftersom Danmarks åldersgräns gäller för den delen. Vad som händer med svensk pension om du flyttar kan du läsa i guiden Pension utomlands.

Så tar du reda på din egen pensionsålder

Din pension består av flera delar med olika åldersgränser. Så får du hela bilden.

  1. Börja med födelseåret. Tabellen ovan och Pensionsmyndighetens sida om riktålder visar din lägsta uttagsålder och din riktålder.
  2. Logga in på minpension.se. Där ser du en samlad prognos för allmän pension, tjänstepension och privat sparande.
  3. Kontrollera tjänstepensionen. Den har egna regler. Många tjänstepensioner betalas ut automatiskt vid 65 år, andra måste du ansöka om. Fråga bolaget som förvaltar din pension och läs guiden om tjänstepension.
  4. Har du arbetat utomlands? Skriv upp länder och perioder, och ta reda på landets pensionsålder.
  5. Tänk på skatten. Från januari det år du når en viss ålder blir skatten lägre. Är du född 1959 är det året du fyller 67, och är du född 1960 året du fyller 68, enligt Skatteverket. Räkna ut din pension efter skatt i Pension efter skatt.
  6. Ansök i tid. Allmän pension kommer i regel inte automatiskt. Ansök hos Pensionsmyndigheten ungefär tre månader innan du vill ha första utbetalningen.

Reglerna kan ändras. Pensionsmyndigheten svarar på frågor om just din pension.

Vanliga frågor

Vilken pensionsålder gäller i Sverige 2026?

Det finns ingen fast pensionsålder. Riktåldern är 67 år. Allmän pension kan tas ut från 64 år om du är född 1963 eller senare.

Vad är riktålder?

Riktåldern är en ålder som följer medellivslängden och som styr när du tidigast kan få olika delar av pensionen. Den fastställs sex år i förväg och är 67 år för åren 2026–2032.

Vilket land har högst pensionsålder i Europa?

Bland länderna i vår jämförelse är 67 år den högsta gränsen 2026, bland annat i Danmark, Italien och Nederländerna. Danmark har beslutat om den högsta framtida åldern: 70 år för födda 1971 eller senare.

Får jag pension från ett land där jag har arbetat tidigare?

Det kan du ha rätt till. Inom EU, EES och Schweiz betalar varje land sin del när du har nått landets pensionsålder. Bor du i Sverige ansöker du via Pensionsmyndigheten.

  • Räkna själv

    Pension efter skatt

    Se vad du får ut varje månad i din kommun, med Skatteverkets skattetabeller för 2026.

    Räkna ut din pension

Får vi räkna dina besök?

Vi vill använda Google Analytics för att se hur många som läser Guldtider och vilka artiklar som är populära. Då sparas statistikcookies i din webbläsare. Vi använder inga cookies för annonser. Läs mer i vår integritetspolicy.