Släktforskning för nybörjare: så hittar du dina rötter gratis
Kyrkböcker, folkräkningar och bouppteckningar från flera hundra år tillbaka ligger fritt på nätet. Med Riksarkivets gratistjänster, en lokal släktforskarförening och lite hjälp från biblioteket kommer du långt utan att betala något. Här är stegen för att komma igång, vad som kostar pengar och vad du bör tänka på innan du skickar in ett DNA-test.
Dela artikeln

Artikeln i korthet
✅ Riksarkivets digitaliserade arkiv är gratis, och material äldre än 110 år kräver inte ens inloggning.
✅ Sveriges Släktforskarförbund har 160 föreningar där du kan få hjälp av erfarna släktforskare.
✅ Många bibliotek har betaldatabasen ArkivDigital på plats, utan kostnad för dig.
Har du någon gång undrat var farmors släkt kom ifrån, eller varför ett efternamn dyker upp i flera generationer? Släktforskning gratis är fullt möjligt i Sverige. En stor del av de gamla kyrkböckerna går att läsa hemma vid datorn utan att det kostar en krona.
Börja med det du redan vet
Det första steget kräver ingen dator. Skriv ner vad du vet om dina föräldrar, far- och morföräldrar: namn, födelsedatum, orter och yrken. Prata med äldre släktingar medan tid finns, och leta fram gamla brev, fotografier och dokument. Det rådet ger Riksarkivet till alla som vill börja.
Var noggrann från början och skriv alltid upp var du hittade en uppgift. Stavning, handstilar och namnformer har varierat mycket genom åren, och det är lätt att blanda ihop personer med samma namn.
Släktforskning gratis: här finns källorna
Riksarkivet. I Digitala forskarsalen finns cirka 65,5 miljoner inskannade arkivhandlingar, bland annat kyrkböcker, bouppteckningar, militära rullor och skattelängder. ”Det är kostnadsfritt att skapa ett användarkonto och att använda Riksarkivets tjänster”, skriver Riksarkivet. Material äldre än 110 år kan du se utan att logga in. För material mellan 70 och 110 år gammalt behövs ett gratis konto, och handlingar yngre än 70 år publiceras inte. Delar av materialet har dessutom skrivits ut med hjälp av AI, så att det blir sökbart.
Rötter. Sveriges Släktforskarförbund har en nybörjarguide i 13 steg på sin webbplats, ett forum där släktforskare hjälper varandra och flera fria söktjänster. Vissa databaser, som Sveriges dödbok på webben, kräver abonnemang.
FamilySearch. Den internationella tjänsten är helt gratis och drivs av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, enligt FamilySearch. Den är särskilt användbar om du har släkt som emigrerade.
Ta hjälp av föreningar och bibliotek
Förbundet består av 160 medlemsföreningar runt om i landet, och du kan söka fram en nära dig efter landskap. I en förening träffar du andra som gärna hjälper till att tyda en svår handstil eller komma vidare när du kört fast.
Biblioteket är en annan genväg. Flera bibliotek har abonnemang på ArkivDigital, som har färgbilder av kyrkböcker, och du använder det kostnadsfritt på plats. På Trosa bibliotek bokar du till exempel en släktforskardator tre timmar åt gången, och i Värmland finns ArkivDigital på särskilda datorer på biblioteken. Fråga ditt eget bibliotek vad som gäller.
Vad kostar det?
| Tjänst | Kostnad | Bra att veta |
|---|---|---|
| Riksarkivets Digitala forskarsalen | Gratis | Konto behövs för material 70 till 110 år gammalt |
| FamilySearch | Gratis | Bra för emigrerad släkt |
| Rötter, nybörjarguide och forum | Gratis | Vissa databaser kräver abonnemang |
| Biblioteket | Gratis | ArkivDigital på plats på många bibliotek |
| Släktforskarförening | Medlemsavgift | Avgiften varierar mellan föreningar |
| ArkivDigital, Ancestry, MyHeritage hemma | Abonnemang | Jämför priser och läs villkoren |
| DNA-test | Engångskostnad | Priset varierar mellan företagen |
Steg för steg: så kommer du igång
- Skriv ner det du vet och fråga släktingar.
- Skapa ett gratis konto hos Riksarkivet.
- Ta reda på vilken församling dina förfäder tillhörde. Det avgör i vilka kyrkböcker du ska leta.
- Gå bakåt en generation i taget, från födelsebok till husförhörslängd.
- Dokumentera varje uppgift med källa.
- Gå med i en förening eller fråga i forumet när du kör fast.
Har du gamla fotografier är det värt att skriva namn och årtal på baksidan, ett tips som också hör till döstädning. Känner du dig osäker vid datorn kan ett barnbarn eller bibliotekets personal hjälpa till. Läs också hur andra seniorer använder internet och AI.
DNA-test: lockande, men tänk efter
Ett DNA-test kan hitta okända släktingar som också har testat sig. Det vanligaste för släktforskning är ett autosomalt test, som också är billigast, enligt Rötter. DNA kan samtidigt avslöja känsliga uppgifter, även om hälsa, och förbundet rekommenderar att du berättar syftet för den som du ber att testa sig.
Läs företagets villkor om vad som händer med ditt DNA. När det amerikanska företaget 23andMe gick i konkurs 2025 blev dess gendatabas till salu, rapporterade Realtid. Var också beredd på att resultatet kan visa oväntade släktband. Det går utmärkt att släktforska länge utan något test alls.
Vanliga frågor
Kan man släktforska helt gratis?
Ja. Riksarkivets Digitala forskarsalen, FamilySearch och stora delar av Rötter är gratis, och många bibliotek har betaldatabaser som du använder kostnadsfritt på plats.
Behöver jag konto hos Riksarkivet?
Bara för material som är mellan 70 och 110 år gammalt. Kontot är gratis. Äldre material kan du se utan inloggning.
Var ska jag börja leta i kyrkböckerna?
Ta först reda på vilken församling personen tillhörde. Börja sedan med födelseböcker och husförhörslängder och gå bakåt en generation i taget.
Är DNA-test nödvändigt för att släktforska?
Nej. Det kan hitta levande släktingar, men de flesta kommer långt med arkiven. Läs villkoren noga om du väljer att testa dig.


