Grundlagen ändras 1 januari: Aborträtt och starkare krisberedskap
Riksdagen har för andra gången röstat ja till flera grundlagsändringar. Från 1 januari 2027 skyddas aborträtten och krisberedskapen stärks. Så funkar det.
Dela artikeln

Sveriges grundlag ändras från den 1 januari 2027. Riksdagen röstade den 11 november ja till flera grundlagsändringar – bland annat blir rätten till abort en fri- och rättighet i regeringsformen, och riksdagen och regeringen får bättre möjligheter att fatta beslut i krig och svåra kriser.
Besluten var den andra och avgörande omröstningen. En grundlag kan nämligen bara ändras om riksdagen fattar två likadana beslut med ett riksdagsval emellan, enligt riksdagen.
Så ändras en grundlag
Sverige har fyra grundlagar, och regeringsformen är den viktigaste. Den beskriver hur landet styrs och vilka fri- och rättigheter medborgarna har. För att grundlagarna inte ska kunna ändras i hast krävs två beslut.
Första gången kallas förslaget vilande. Förslaget om aborträtt, medborgarskap och föreningsfrihet röstades igenom första gången den 20 maj 2026, och förslaget om krisberedskap den 3 december 2025. Sedan dess har det varit riksdagsval, och nu har den nyvalda riksdagen sagt ja igen.
Det här ändras den 1 januari
- Aborträtten skrivs in i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet.
- Medborgarskap ska genom lag kunna tas ifrån en person med dubbelt medborgarskap som har fått det på felaktiga grunder, eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.
- Föreningsfriheten ska kunna begränsas genom lag för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
- Krisberedskap: riksdagens möjligheter att sammanträda stärks och reglerna för riksdagens krigsdelegation justeras.
Vad betyder det vid en svår kris?
Den största förändringen för beredskapen gäller allvarliga kriser i fredstid. Riksdagen ska då med kvalificerad majoritet – alltså fler röster än vanlig majoritet – kunna ge regeringen särskilda befogenheter att utfärda regler som behövs för att hantera krisen. Riksdagen ska när som helst kunna ta tillbaka befogenheterna.
Krigsdelegationen, som kan ersätta riksdagen vid krig eller krigsfara, finns kvar. Talmannen får en roll i delegationen som motsvarar den i riksdagen, och en ledamot som blir statsråd ska inte längre kunna ingå i den.
Syftet är att riksdagen och regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på laglig grund även i krig och andra svåra kriser, enligt riksdagen. Samma dag fattade riksdagen också beslut om två andra vilande grundlagsförslag, om tillgänglighetskrav för vissa medier och om insyn i handlingar som tas vid husrannsakan.


