Socialstyrelsen: 76 000 i äldreomsorgen utbildade sig på arbetstid
Staten gav kommunerna närmare 6 miljarder kronor till äldreomsorgen 2025. Så användes pengarna – och därför kan du möta mer utbildad personal.
Dela artikeln

76 671 anställda i äldreomsorgen gick utbildningar på betald arbetstid under 2025, främst inom demensvård och palliativ vård. Det visar Socialstyrelsens redovisning av statens satsningar, som tillsammans gav kommunerna närmare 6 miljarder kronor.
Pengarna kommer från två statsbidrag. Det ena, på cirka 4,1 miljarder kronor, ska stärka vården och omsorgen om äldre. Det andra, Äldreomsorgslyftet, på cirka 1,7 miljarder kronor, ska höja personalens kompetens.
Socialstyrelsen redovisade resultaten för 2025 den 12 november.
Vad har personalen utbildat sig i?
Äldreomsorgslyftet gör det möjligt för anställda i den kommunalt finansierade äldreomsorgen att utbilda sig på betald arbetstid. Det gäller både kommunens egna verksamheter och privata utförare som kommunen betalar.
De vanligaste kortare utbildningarna gällde demens, förflyttningsteknik – alltså hur man tryggt hjälper någon att flytta sig, till exempel från säng till rullstol – och palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede. Många gick också utbildningar om BPSD, som står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.
Bland de längre utbildningarna var undersköterskeutbildning och specialistundersköterskeutbildning vanligast.
– Utan personal finns ingen äldreomsorg. Därför är satsningar på medarbetarna helt avgörande för en trygg äldreomsorg, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Satsningarna i siffror (2025)
- 4,1 miljarder kronor till kommunerna för god vård och omsorg om äldre. Alla 290 kommuner begärde pengarna och 289 använde hela eller delar av dem.
- 1,7 miljarder kronor genom Äldreomsorgslyftet till 287 kommuner. Kommunerna använde cirka 1,3 miljarder, 79 procent – den högsta andelen sedan satsningen startade 2020.
- 76 671 anställda deltog i utbildningar.
Källa: Socialstyrelsen, redovisningar publicerade 12 november 2026.
Hur märks pengarna i omsorgen?
De 4,1 miljarderna har gått till omsorgen om personer över 65 år, särskilt dem som bor på särskilt boende, har en demenssjukdom eller har hemtjänst.
Enligt Socialstyrelsen har kommunerna använt pengarna till att anställa och behålla personal, öka personalkontinuiteten – alltså att den äldre möter färre olika personer – och förbättra arbetsmiljön. Kommunerna har också satsat på demensvård, personcentrerad omsorg, välfärdsteknik, insatser mot ofrivillig ensamhet och bättre miljöer på särskilda boenden.
Personalkontinuiteten är en fråga som berör många med hemtjänst. Nyligen visade Socialstyrelsens undersökning att fler nu får en fast omsorgskontakt.
Vad säger Socialstyrelsen?
– Det är glädjande att se att satsningarna har nått ut i hela landet och omsatts i konkret verksamhet. De har gett samtliga kommuner möjlighet att stärka kvaliteten i omsorgen för de äldre, säger Björn Eriksson.
– Med statsbidragen har kommunerna fått bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet till fördel för de äldre, säger Eva Samakovlis, verksamhetsområdesdirektör på Socialstyrelsen.
Den som vill veta vad hemtjänsten kostar nästa år kan läsa om den nya maxtaxan för 2027.


