Bedrägerier: 232 862 anmäldes 2025 – så stoppar du bluffsamtalet

Bedrägeri via telefon, sms och BankID drabbar allt fler äldre i Sverige. Bedragarna låtsas ofta vara banken, polisen eller en myndighet och försöker stressa dig att agera direkt. Här går vi igenom de vanligaste uppläggen, varningstecknen och vad du gör om du redan har blivit lurad. Några enkla regler gör det betydligt svårare för bedragarna.

Så vanligt är bedrägeri mot äldre

Under 2025 anmäldes 232 862 bedrägeribrott i Sverige. Det är 1 procent fler än året innan, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), som tar fram Sveriges officiella kriminalstatistik.

Samma år registrerades 133 407 personer som målsägare – alltså den som har drabbats – vid anmälda bedrägerier. Det var 4 procent färre än 2024 men 10 procent fler än 2019. Ökningen syns tydligast bland äldre. Sedan 2019 har antalet målsägare bland kvinnor som är 65 år eller äldre mer än fördubblats (plus 112 procent). Bland män i samma ålder är ökningen 60 procent, enligt Brå.

Telefonbedrägerier är fortfarande den vanligaste typen av bedrägeri mot personer över 60 år, konstaterar Polisen. Myndigheten uppskattar bedragarnas vinster till omkring 5,7 miljarder kronor 2025, jämfört med omkring 6,3 miljarder kronor 2024, enligt en rapport från Polisen. Statistiken visar bara brott som har anmälts.

Vanliga bedrägerier mot äldre och varningstecken

Uppläggen skiftar, men mönstret är nästan alltid detsamma. Någon du inte känner vill att du ska logga in, signera, betala eller lämna ut något. Och det ska helst ske nu.

Tabell: Vanliga bedrägerier och varningstecken

Typ	Så går det till	Varningstecken
Falsk bank, polis eller ”säkerhetsavdelning”	Någon ringer och säger att ditt konto är i fara.	Du ombeds logga in, signera med BankID eller flytta pengar för att ”skydda” dem.
BankID-bedrägeri	Du luras att legitimera dig eller skriva under – i ett samtal, via en länk eller en QR-kod.	Texten i BankID-appen stämmer inte med det du tror att du gör.
Sms-bedrägeri (smishing)	Sms om paket, avgifter, skatt eller pension med en länk.	Kort tidsfrist, krav på betalning eller inloggning.
”Hej mamma”-sms	Någon skriver från ett nytt nummer och påstår sig vara ditt barn.	Okänt nummer och en brådskande räkning du ombeds betala.
Swish-bedrägeri	En okänd swishar pengar och ber dig skicka tillbaka till ett annat nummer.	Du uppmanas öppna BankID för att ”ta emot” pengar.
Investeringsbedrägeri	En annons, ibland med en känd person eller en AI-video, lockar till en ”säker” investering.	Orimligt hög avkastning, krav på fjärrstyrningsprogram, nya avgifter.
Kärleksbedrägeri	En ny kontakt på nätet bygger upp en relation och behöver sedan pengar.	Ni har aldrig träffats och plötsligt uppstår en kris.
Bluff vid dörren	Någon säger sig komma från hemtjänsten, vården eller polisen, eller vara hantverkare.	Oanmält besök, vill in, vill se värdesaker eller ha kontant förskott.

Telefonbedrägeri: när ”banken” eller ”polisen” ringer

Ett telefonbedrägeri kallas ofta vishing. Den som ringer säger att något har hänt och att du måste hjälpa till att stoppa det. Numret på displayen kan vara manipulerat så att det ser äkta ut, varnar Polisen. Ibland slutar det med att någon kommer hem till dig för att hämta kort, kontanter eller smycken.

Även myndigheters namn används. Pensionsmyndigheten har varnat för samtal och sms om pengar som du påstås kunna ta ut. Myndigheten ringer inte för att be om konto-, kort- eller inloggningsuppgifter. Hur din riktiga pension fungerar kan du läsa i vår guide Pension 2026.

BankID-bedrägeri och QR-koder

Sedan 1 maj 2024 kronoräver BankID så kallad säker start. Du startar BankID genom att skanna en QR-kod som hela tiden byts ut, eller automatiskt i samma enhet. Tanken är att den som loggar in ska sitta vid samma skärm, vilket gör det svårare att lura någon på distans. Men skyddet hjälper inte om du själv skannar en kod som en bedragare har skickat eller visar dig.

Sms-bedrägeri och Swish

Bluff-sms kan du vidarebefordra till 7726, ett gemensamt nummer hos de stora mobiloperatörerna, tipsar Konsumentverket. Kom också ihåg att du inte behöver BankID för att ta emot pengar via Swish. En Swishbetalning går inte att ångra.

Investerings- och kärleksbedrägerier

Här pågår kontakten ofta länge och beloppen växer. Innan du investerar kan du kontrollera att företaget har tillstånd i Finansinspektionens (FI) företagsregister och inte finns på FI:s varningslista. Har du redan förlorat pengar kan du bli kontaktad av så kallade räddningsbolag som lovar att hämta tillbaka dem mot en avgift. Det är också ett bedrägeri.

Bluffar vid dörren

Be alltid om legitimation och ring företaget, kommunen eller vårdgivaren på ett nummer du själv har letat upp. Vid hantverksarbete rekommenderar både Polisen och Konsumentverket ett skriftligt avtal, kontroll av F-skatt och referenser och att du inte betalar i förskott. F-skatt är ett godkännande från Skatteverket som innebär att företaget själv betalar in sin skatt och sina avgifter.

Gyllene regler mot bedrägeri

• Lägg på och ring själv. Ring banken eller myndigheten på ett nummer du själv har tagit fram.
• Logga aldrig in med BankID när någon ringer och ber dig.
• Läs vad du signerar. Kontrollera var du loggar in och vad du skriver under i BankID-appen. Stämmer det inte – avbryt.
• Klicka inte, ring inte upp. Använd aldrig länkar eller nummer i oväntade sms och e-post.
• Släpp ingen in i datorn eller mobilen. Installera aldrig ett fjärrstyrningsprogram på någons uppmaning.
• Swisha inte vidare pengar på uppmaning, inte ens om du nyss fått pengar från en okänd.
• Våga vara otrevlig. Det är Polisens eget råd.

Skydd som redan finns

Många banker låter dig sätta beloppsgränser för överföringar och Swish. Vissa fördröjer större betalningar eller kräver extra kontroll vid nya mottagare. Funktionerna skiljer sig mellan bankerna och är inte alltid påslagna från början, påpekar Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Fråga din bank.

Operatörerna ska numera stoppa samtal från utlandet som falskt visar ett svenskt nummer, enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Sedan 1 augusti 2026 är de dessutom skyldiga att stoppa samtal och sms som kan antas användas för bedrägerier, till exempel utifrån avvikande trafikmönster. PTS:s mer detaljerade regler väntas i början av 2027. Skyddet är ändå inte heltäckande.

Om du har blivit lurad – gör så här direkt

Agera så fort du kan. Ju tidigare banken får veta, desto större chans att stoppa betalningar.

1. Ring banken direkt. Be dem stoppa betalningar och spärra kort, konton och BankID. Spara bankens spärrnummer i mobilen – spärrtjänsten är ofta öppen dygnet runt.
2. Ring 112 om brottet pågår, till exempel om någon är på väg hem till dig.
3. Gör en polisanmälan. Ring 114 14 eller gå till en polisstation. Kortbedrägerier kan anmälas på polisen.se. Anmäl även försök.
4. Spara bevis som telefonnummer, sms, skärmbilder och tidpunkter.
5. Reklamera skriftligt till banken, så att du kan visa att och när du hörde av dig.
6. Begär bedrägerispärr vid id-kapning. Den görs hos ett kreditupplysningsföretag, till exempel UC, och gör det svårare för någon att ta krediter i ditt namn. Spärren är gratis, gäller först i två veckor och kan förlängas om du skickar in en polisanmälan. Den delas med andra anslutna kreditupplysningsföretag.
7. Byt lösenord till e-post och andra viktiga tjänster och ta bort okända appar.
8. Prata med någon. Brottsofferjouren har en kostnadsfri stödlinje, 116 006, som är öppen årets alla dagar.

Får du pengarna tillbaka?

Det beror på hur pengarna försvann. Har någon annan använt ditt kort eller dina uppgifter utan att du godkänt betalningen kallas det en obehörig transaktion. Då ska banken som huvudregel ersätta dig enligt lagen om betaltjänster, med en självrisk på högst 400 kronor. Har du varit grovt oaktsam kan du få stå för upp till 12 000 kronor, och vid särskilt klandervärt agerande hela summan.

Har du själv godkänt betalningen, till exempel med BankID, räknas den som regel som behörig, alltså godkänd av dig – även om du blev lurad. Allmänna reklamationsnämnden (ARN), som prövar tvister mellan konsumenter och företag, har i sådana fall bedömt att banken inte behöver ersätta kunden. Varje fall bedöms för sig. Blir du och banken inte överens kan du vända dig till Konsumenternas Bank- och finansbyrå eller ARN.

Nya EU-regler är på väg – men gäller inte än

Den 27 november 2025 enades EU:s ministerråd och Europaparlamentet om en ny betaltjänstförordning, PSR. Enligt Europaparlamentet ska banken ersätta hela beloppet när en bedragare har utgett sig för att vara från banken, om kunden har polisanmält och meddelat banken. Banker ska också kontrollera att mottagarens namn stämmer med kontonumret före en överföring.

Det är en politisk överenskommelse, inte gällande lag. Förordningen måste antas formellt, och vid vår senaste kontroll hösten 2026 hade det inte skett. Därefter följer en övergångstid. Till dess gäller de svenska reglerna ovan.

Vanliga frågor

Hur gör jag en polisanmälan om bedrägeri?

Ring 114 14 eller besök en polisstation. Kortbedrägerier kan anmälas på polisen.se om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer. Ring 112 om brottet pågår.

Vad gör jag om jag har signerat något med BankID som jag inte förstod?

Ring din bank direkt och be dem spärra ditt BankID och stoppa eventuella betalningar. Polisanmäl sedan, även om du inte vet om pengar har försvunnit.

Någon swishade mig pengar av misstag. Är det ett Swish-bedrägeri?

Inte alltid, ofta har någon slagit fel nummer. Men ber personen dig skicka pengarna till ett annat nummer är det ett varningstecken. Kontakta din bank om du är osäker.

Vart skickar jag ett bluff-sms?

Vidarebefordra det till 7726 och radera det sedan. Klicka aldrig på länken.