Örebro universitet: Det som sågs som slöseri i äldreomsorgen hjälpte i pandemin
Tomma lokaler och överlappande arbetspass sågs som onödiga kostnader i äldreomsorgen – men blev viktiga under pandemin, visar ny forskning från Örebro.
Dela artikeln

Ett tomt rum på ett äldreboende eller en halvtimme när två arbetspass överlappar kan se ut som slöseri i budgeten. Men när coronapandemin kom blev just sådana resurser till stor hjälp. Det visar en studie från Örebro universitet, som universitetet berättade om den 10 november.
Forskarna i företagsekonomi Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt har intervjuat 50 personer som arbetar inom äldreomsorgen i Örebro kommun och Stockholms stad. Bland dem fanns chefer, ekonomer, sjuksköterskor, undersköterskor och biståndshandläggare – de tjänstepersoner som utreder och beslutar om vilken hjälp en äldre person ska få.
En tom avdelning blev covidavdelning
Ett av exemplen i studien är ett äldreboende där en avdelning stod tom sedan antalet boende hade minskat. Planen var att hyra ut lokalerna, men det hade inte blivit av. När pandemin kom kunde avdelningen i stället användas för covidpatienter.
Ett annat exempel gäller personalens scheman. På vissa boenden överlappade arbetspassen, och den tiden hade man försökt korta ner för att spara pengar. Men överlappet gjorde att sjuksköterskor och undersköterskor kunde träffas, dela kunskap och hjälpa varandra. Under pandemin underlättade det också när nya medarbetare snabbt skulle läras upp.
– Vi såg att mycket av det som blev användbart under pandemin var sådant som man hade velat skära bort tidigare, men av olika anledningar inte hade gjort det, säger Niklas Wällstedt i ett pressmeddelande från universitetet.
Inom företagsekonomin kallas resurser som en organisation har utöver det som normalt behövs för slack. Det kan vara lokaler, personal eller tid. Eftersom de kostar pengar ses de ofta som något att spara in på. Studien visar att de också kan fylla funktioner som inte syns i den ekonomiska uppföljningen.
Fler heltider gav trygghet
Forskarna lyfter också fram en chef som valde att satsa på fler heltidstjänster. Det gjorde att personalen kunde täcka upp för varandra vid sjukfrånvaro, samtidigt som de lärde känna varandra och de äldre bättre.
Enligt forskarna handlar det inte om att behålla alla extra resurser, utan om att spara på ett klokt sätt. Chefer behöver förstå hur resurserna används i det dagliga arbetet innan de beslutar om besparingar.
Viktigt inför nästa kris
Frågan om beredskap i äldreomsorgen är aktuell. Nyligen visade Socialstyrelsen att sju av tio kommuner saknar en plan för omsorgen vid kris, och Boverket har räknat fram att 117 kommuner har brist på särskilda boenden för äldre.
Forskarna i Örebro menar att beredskap inte bara byggs med planer och rutiner på papper, utan också i hur verksamheten använder sina resurser varje dag. Förutom nya pandemier nämner de krig och följder av klimatförändringarna som exempel på kriser som kräver resurser som kan användas på flera sätt.


