Kontanter i butik: Bara 5 procent betalade kontant vid senaste köpet
År 2010 betalade 40 procent kontant vid sitt senaste köp i butik. Hösten 2025 var andelen 5 procent, visar Riksbankens undersökning av svenska folkets betalningsvanor.
Dela artikeln

Kontanterna har nästan försvunnit ur butikernas kassor. I Riksbankens senaste undersökning uppgav 5 procent att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp i en fysisk butik. Två år tidigare var andelen 10 procent. År 2010 var den 40 procent.
Uppgifterna kommer från Riksbankens Betalningsrapport 2026, som publicerades i mars 2026. Undersökningen genomfördes den 8–19 september 2025. Totalt svarade 2 008 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18–84 år.
Så har kontanterna minskat
| År | Betalade kontant vid senaste köpet i butik |
|---|---|
| 2010 | 40 procent |
| 2023 | 10 procent |
| 2025 | 5 procent |
Andel som betalade med kontanter vid senaste köpet i en fysisk butik. Data: Riksbanken, Betalningsrapport 2026 (mars 2026), undersökning den 8–19 september 2025.
Kortet och mobilen tar över
Vid senaste köpet i en fysisk butik använde 61 procent sitt fysiska debetkort. Kort i mobilen, till exempel Apple Pay och Samsung Pay, har ökat från 9 procent 2023 till 18 procent 2025. Lägger man ihop alla former av kortbetalningar står de för ungefär 92 procent av köpen.
Swish används av 91 procent under en månad, jämfört med 82 procent 2023. Men bara 2 procent betalade med Swish vid sitt senaste köp i en fysisk butik. Tjänsten hör i stället till de vanligaste betalsätten vid köp på internet.
Utvecklingen liknar den i grannländerna. I Norge uppgav 2 procent att de betalat kontant vid senaste köpet, och i Danmark 8 procent, enligt Riksbanken.
Många vill ändå behålla kontanterna
Nästan hälften av de svarande tycker att det är ganska eller mycket negativt att kontanterna används allt mindre. Det är vanligare bland personer utanför storstäderna och bland personer över 65 år, enligt Riksbanken. Samtidigt bedömer sju av tio hushåll att de skulle klara sig utan kontanter.
Ungefär var tredje person som velat betala kontant i butik har upplevt att butiken inte tog emot det. Andelen som någon gång tar ut kontanter har sjunkit från 71 procent 2023 till 56 procent. De som anser sig behöva kontanter nämner tekniska störningar, till exempel när internet inte fungerar, och beredskap vid kris eller krig.
Sommaren 2025 visade sårbarheten
Mellan maj och september 2025 var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen. Det inträffade när Bankomat tog över värdetransporterna från Loomis. Enligt Post- och telestyrelsen kunde ändå 99,7 procent av befolkningen ta ut kontanter inom 25 kilometer, vilket är lagkravet.
Riksbanken pekar också på att möjligheterna att betala räkningar över disk har minskat med 80 procent på fem år. I januari 2026 fanns bara 32 platser i landet där det går att göra utan att vara kund i en särskild bank.
Det här är på gång
I december 2025 lämnade regeringen lagrådsremissen Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt. Den innehåller bland annat förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska bli skyldiga att ta emot kontanter, med vissa undantag. Privatpersoner ska också få bättre möjligheter att sätta in kontanter. Riksbanken vill att förslagen genomförs så snart som möjligt. När Riksbanken skrev sin rapport i mars 2026 var de alltså ännu förslag.
Så kan du förbereda dig
- Ha mer än ett betalsätt, till exempel bankkort och mobil. Riksbanken rekommenderar att hushåll har flera betalsätt för att kunna betala vid störningar.
- Ha lite kontanter hemma. Riksbankens exempel är 1 000 kronor i kontanter per vuxen.
- Fråga i butiken före köpet om du vill betala kontant. Ungefär var tredje som försökt har fått nej.


