Finansinspektionen: Så räknar du på ränta, inflation och risk

Färre än hälften av de svenskar som svarade på Finansinspektionens enkät klarade alla tre grundfrågorna om ränta, inflation och risk. Här kan du testa dig själv och se vad 100 kronor blir med ränta på ränta.

Finansinspektionen (FI) offentliggjorde undersökningen den 16 oktober 2026. Enkäten skickades per post till personer i åldern 18–79 år och besvarades den 17–31 augusti 2026. Totalt kom 1 726 svar. Origo Group genomförde undersökningen åt FI, och svaren är viktade så att de speglar befolkningen efter kön, ålder och region.

Resultatet: 46 procent svarade rätt på alla tre frågorna. Nästan tre av tio hade högst en rätt. FI:s sammanfattning redovisar inga separata siffror för personer över 65 år.

Så svarade deltagarna

Fråga	Andel rätt svar
Ränta på ränta (100 kronor, 2 procent, fem år) – alla	drygt 6 av 10
Ränta på ränta – män	71 procent
Ränta på ränta – kvinnor	52 procent
Riskspridning – män	83 procent
Riskspridning – kvinnor	68 procent
Vet att hög inflation ger snabbt stigande levnadskostnader	87 procent
Förstår att köpkraften minskar när sparräntan är lägre än inflationen	cirka 3 av 4

Data: Finansinspektionen, enkät augusti 2026 (1 726 svar, åldrarna 18–79 år), publicerad den 16 oktober 2026.

Många bedömde också sina kunskaper annorlunda än resultatet visar. Enligt FI anser 52 procent av männen att deras kunskaper är ganska eller mycket höga jämfört med andra vuxna i Sverige. Bland kvinnorna är andelen 34 procent, och kvinnor svarar oftare att de inte vet.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom vid FI, beskriver att många både har kunskapsluckor och känner stor osäkerhet kring vad de faktiskt kan.

Testa dig själv

Här är tre frågor i samma anda. Svaren finns längre ned.

1. Du sätter in 100 kronor på ett konto med 2 procents garanterad ränta per år och tar inte ut något. Hur mycket har du efter fem år?
2. Din sparränta är 1 procent och priserna stiger 3 procent på ett år. Kan du köpa mer eller mindre för pengarna efter ett år?
3. Är det säkrare att lägga alla sparpengar i en enda tillgång eller att fördela dem på flera?

Svar och räkneexempel

Fråga 1: drygt 110 kronor. Varje år får du ränta på både insättningen och den ränta som redan lagts till. Det kallas ränta på ränta. Så växer 100 kronor:

År	Saldo, kronor
1	102,00
2	104,04
3	106,12
4	108,24
5	110,41

Egen beräkning med 2 procents årlig ränta. Beloppen är avrundade till hela ören.

Utan ränta på ränta hade du fått 110 kronor. Skillnaden på 41 öre låter liten, men den växer med beloppet. Med 200 000 kronor på samma konto blir saldot efter fem år cirka 220 816 kronor. Utan ränta på ränta hade det blivit 220 000 kronor.

Fråga 2: mindre. Efter ett år har 100 kronor blivit 101 kronor. Samma varor kostar nu 103 kronor. För 101 kronor kan du alltså köpa omkring 98 procent av det du kunde köpa för 100 kronor ett år tidigare. Exemplet är påhittat och visar principen: köpkraften sjunker när räntan är lägre än inflationen.

Samma tänkande gäller över flera år. Om priserna stiger 3 procent om året i fem år har 220 816 kronor ungefär samma köpkraft som 190 500 kronor har i dag. Det är ett räkneexempel och ingen prognos.

Fråga 3: att fördela är ett sätt att sprida risken. Riskspridning betyder att du inte lägger alla pengar på samma ställe. Går det dåligt för en enskild tillgång drabbas du då inte lika hårt. Det betyder inte att risken försvinner, och det är inget råd om hur du ska spara.

Så använder du det i din vardag

• Titta på vilken ränta du får på ditt sparkonto och jämför med inflationen i Statistiska centralbyråns (SCB:s) prisstatistik.
• Räkna på ditt eget belopp. Multiplicera saldot med 1,02 för varje år om räntan är 2 procent.
• Är du osäker på ett begrepp: be banken förklara det innan du skriver på något.

FI har samlat resultaten på sidan Finansiell kunskap och förmåga.