Energin 48 procent dyrare för företagen – så kan det märkas hos dig
Energivaror blev 48 procent dyrare i företagsledet på ett år, visar SCB. Hushållen märker det redan på elen och vid pumpen. Så kan det påverka din vardag.
Dela artikeln

Energin har blivit nästan hälften dyrare för företagen på ett år. Det visar ny statistik från SCB. Än så länge har priserna på vanliga konsumtionsvaror knappt rört sig i det ledet – men el och drivmedel har redan blivit märkbart dyrare för hushållen.
På måndagen kom SCB med siffror över hur priserna utvecklas innan varorna når butikerna. Där steg priserna på energivaror som el, olja och bensin med 48,1 procent jämfört med september i fjol. Mätningen gäller varor som säljs i Sverige, både sådant som tillverkas här och sådant som importeras.
Det är en stor skillnad mot varor som hushållen köper, som mat, kläder och hushållsprodukter. För dem steg priserna i företagsledet med bara 0,6 procent.
Fakta: Två sorters prismått
Konsumentpriser (KPI och KPIF) mäter vad du och andra hushåll betalar i butiken, på macken och för elen. Det är det mått som oftast kallas inflation.
Producent- och importpriser mäter vad företagen betalar och får betalt när varor säljs mellan företag, eller förs in till Sverige. Där syns ofta prisförändringar innan de når hushållen.
Hushållen märker det på elen och vid pumpen
Det är framför allt el och drivmedel som hushållen redan har fått betala mer för. I september var elen 17 procent dyrare och drivmedlen 20 procent dyrare än ett år tidigare, enligt SCB:s mätning av konsumentpriserna. Det drog upp inflationen till 1,5 procent i september, från 0,7 procent i augusti.
Räknar man bort energin var inflationen bara 0,5 procent. Övriga priser i butikerna stiger alltså fortfarande långsamt.
Så mycket har priserna stigit på ett år
| Vad | Förändring |
|---|---|
| Energivaror i företagsledet | +48,1 % |
| Konsumtionsvaror i företagsledet | +0,6 % |
| Drivmedel för hushållen | +20 % |
| El för hushållen | +17 % |
| Inflationen (KPIF), allt sammantaget | +1,5 % |
Källa: SCB. Företagsledet avser prisindex för inhemsk tillgång, september 2026 jämfört med september 2025 (publicerat 26 oktober 2026). Hushållens priser och KPIF avser september 2026 (publicerat 14 oktober 2026).
Maten blev billigare för producenterna
En ljuspunkt finns i statistiken. Priserna på livsmedel som tillverkas och säljs i Sverige sjönk något i september, enligt SCB. Det höll tillbaka uppgången.
Men i ett längre perspektiv kan dyrare energi sprida sig. Företag som bakar bröd, kör lastbilar eller värmer upp växthus behöver el och bränsle. Om deras kostnader fortsätter att stiga kan en del av det så småningom läggas på priserna i butiken.
Räkneexempel: Vad betyder 17 procent dyrare el?
| Elkostnad 800 kr i månaden i fjol | ca 136 kr mer/mån |
| Elkostnad 1 500 kr i månaden i fjol | ca 255 kr mer/mån |
| Elkostnad 2 500 kr i månaden i fjol | ca 425 kr mer/mån |
Guldtiders beräkning. Exemplet räknar med SCB:s genomsnittliga uppgång för el i september, 17 procent på ett år. Din egen räkning beror på elavtal, var du bor och hur mycket el du använder.
Vad händer nu?
Riksbanken lämnar sitt nästa besked om styrräntan den 4 november. Den följer noga om de dyrare energipriserna börjar sprida sig till andra varor. Styrräntan påverkar bland annat räntan på bolån och sparkonton.
SCB redovisar konsumentpriserna för oktober i november. Då syns om el- och drivmedelspriserna fortsatte uppåt även i oktober.


