Bouppteckning: så gör du steg för steg, och vad det kostar

En bouppteckning är en förteckning över allt den som har gått bort ägde och var skyldig på dödsdagen, och över vilka som är dödsbodelägare. Den behövs för att banker ska kunna släppa pengar, för att bostaden ska kunna säljas och för att arvet till slut ska kunna fördelas. Det låter stort, men med en plan och lite framförhållning går det att göra själv.

Bouppteckning: tidsfristerna du behöver känna till

Enligt ärvdabalken ska bouppteckningen förrättas, alltså hållas som ett möte där allt gås igenom, senast tre månader efter dödsfallet. Därefter ska den lämnas in till Skatteverket inom en månad.

Vad	När	Exempel: dödsfall 10 januari
Informationsbrev från Skatteverket	Tidigast tre veckor efter dödsfallet	Början av februari
Kallelse till förrättningen	Minst två veckor före (fyra veckor till den som bor utomlands)	Senast 27 mars
Förrättning	Senast tre månader efter dödsfallet	Senast 10 april
Inlämning till Skatteverket	Inom en månad efter förrättningen	Senast 10 maj, om förrättningen hålls 10 april
Ansökan om anstånd	Inom tre månader efter dödsfallet	Senast 10 april

Är dödsboet stort eller krångligt kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket per telefon, e-post eller brev. Gör det i god tid, innan de tre månaderna har gått.

Vilka ska vara med?

Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid, till exempel arvingar och universella testamentstagare, alltså de som enligt testamente ärver en andel av allt. Efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, och även efterarvingar. Alla måste inte komma, men den som inte kommer ska ha fått en kallelse som ni kan visa, till exempel ett kvitto på rekommenderat brev.

Den som känner boet bäst blir bouppgivare och lämnar uppgifterna. Dessutom behövs två förrättningspersoner. De får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar, enligt Skatteverkets broschyr om bouppteckning. Det kan vara en vän, en granne eller någon från en begravningsbyrå, bank eller juristbyrå.

Så gör du en bouppteckning steg för steg

1. Samla uppgifter. Begär ett kapital- och räntebesked för dödsdagen från varje bank. Ta fram försäkringar, lån, fakturor och ett eventuellt testamente eller äktenskapsförord.
2. Värdera tillgångarna. Huvudregeln är marknadsvärdet på dödsdagen. För ett hus får ni i stället använda taxeringsvärdet för året före dödsfallet. Möbler och saker värderas till vad de skulle kunna säljas för.
3. Räkna in skulderna. Kostnaden för begravningen och för själva bouppteckningen tas upp som skulder.
4. Kalla till förrättning och genomför den med bouppgivaren och minst en av förrättningspersonerna på plats.
5. Fyll i och skriv under Skatteverkets blankett Bouppteckning (SKV 4600).
6. Skicka in originalet på papper till Skatteverket, Bouppteckningssektionen, 871 87 Härnösand. Testamente och kallelsebevis ska följa med. Digital inlämning finns inte ännu.

Var den som har gått bort gift ska båda makarnas tillgångar och skulder tas upp, var för sig.

Vad kostar en bouppteckning?

Gör ni bouppteckningen själva handlar kostnaden främst om er egen tid och porto. Skatteverket anger ingen avgift för att registrera den.

Anlitar ni en begravningsbyrå eller jurist varierar priset. Enligt Familjens Jurist tar experter oftast betalt per timme, men det finns också tjänster till fast pris där ni själva gör en del av arbetet. Ett litet dödsbo med en enda arvinge blir billigare än ett stort med många delägare. Be alltid om ett skriftligt prisbesked innan ni bestämmer er. Arvodet betalas av dödsboet, inte av dig personligen.

Begravningen är oftast den största utgiften. Läs mer i vår genomgång av vad en begravning kostar.

Dödsboanmälan när pengarna inte räcker

Räcker tillgångarna bara till begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och finns ingen fastighet, kan socialnämnden i hemkommunen göra en dödsboanmälan i stället. Den ersätter då bouppteckningen. Kontakta kommunens socialkontor så snart som möjligt, eftersom anmälan bör göras inom två månader.

Efter bouppteckningen

När Skatteverket har registrerat bouppteckningen får ni tillbaka den med ett bevis. Den behövs i banken och vid arvskiftet. Handläggningen tar i dag cirka tio veckor enligt Skatteverket. Finns ett testamente styr det fördelningen, läs mer om testamente och vem som ärver. Är du efterlevande make kan du också ha rätt till efterlevandepension.

Var försiktig om någon ringer och erbjuder hjälp med dödsboet eller ber dig logga in med BankID. Kontakta själv Skatteverket på 0771-567 567.

Vanliga frågor

Hur lång tid har man på sig att göra en bouppteckning?

Förrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet, och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen. Anstånd kan sökas inom de tre månaderna.

Får jag som ärver vara förrättningsperson?

Nej. Förrättningspersonerna får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar. En vän, granne eller någon från en begravningsbyrå eller bank kan däremot vara det.

Vad kostar en bouppteckning?

Gör ni den själva blir kostnaden låg, eftersom Skatteverket inte anger någon registreringsavgift. Hos begravningsbyrå eller jurist varierar priset, oftast efter timmar eller som fast pris. Kostnaden betalas av dödsboet.

När räcker det med en dödsboanmälan?

När tillgångarna bara räcker till begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och det inte finns någon fastighet. Det är kommunens socialnämnd som gör den.

Kan man lämna in bouppteckningen digitalt?

Inte ännu. En ny lag från 1 juli 2026 gör det möjligt, men Skatteverket har inte lanserat någon digital lösning. Tills vidare skickas originalet på papper.