Mat & Vin

Bäst före är inte dåligt efter – ny nordisk märkning på väg

Livsmedelsverket leder ett nordiskt samarbete om en ny märkning som ska minska matsvinnet. Så skiljer du på bäst före och sista förbrukningsdag.

2 min läsning

Öppet kylskåp med mjölk, grönsaker och förpackad mat – bäst före och datummärkning
Kylskåp med mjölk och matvaror. Foto: Pexels/Pixabay

Mjölken passerade bäst före-datumet i går – ska den hällas ut? Ofta inte, enligt Livsmedelsverket. Nu leder myndigheten ett nordiskt samarbete som ska få fler företag att sätta en ny, frivillig märkning på förpackningarna som uppmanar dig att titta, lukta och smaka innan du slänger.

Samarbetet ska lanseras den 9 december vid en nordisk konferens om matsvinn i Köpenhamn. Livsmedelsföretag bjuds in till ett digitalt informationsmöte den 3 december, berättar Livsmedelsverket.

Därför slängs fullt ätbar mat

En anledning till att mat slängs i hushållen är missförstånd kring datummärkningen, skriver Livsmedelsverket. Initiativet är inspirerat av ett liknande samarbete i Nederländerna och finansieras av Nordiska ministerrådet. Livsmedelsverket leder arbetet tillsammans med företrädare för alla nordiska länder.

Märkningen Bäst före – ofta bra efter är redan tillåten i dag som ett frivilligt tillägg. Nu ska de nordiska myndigheterna presentera vilka krav som gäller för företag som vill vara med och hur den gemensamma märkningen ska se ut.

Att slänga mat i onödan kostar också pengar. Livsmedelsverket har tidigare räknat ut att matsvinnet kostar en familj på fyra över 5 000 kronor om året.

Bäst före eller sista förbrukningsdag – vad är skillnaden?

Det finns två olika datum på maten, och de betyder helt olika saker:

Bäst före handlar om kvalitet – smak, färg och konsistens. Efter datumet kan kvaliteten sakta bli sämre, men maten är ofta fullt ätbar om den har förvarats rätt.

Sista förbrukningsdag används för mat som kan bli hälsofarlig efter kort tid, till exempel färskt fågelkött. Sådan mat ska inte ätas efter datumet och får varken säljas eller ges bort. Ät upp, tillaga eller frys in den senast den dagen.

Livsmedelsverket påpekar också att datumet bara gäller om maten förvaras som det står på förpackningen. En kylvara som ska hålla högst +4 grader håller kortare tid om kylskåpet är varmare. Över 8–10 grader kan skadliga bakterier sakta börja föröka sig.

Särskilda råd för äldre

För personer som är känsliga för bakterien listeria – bland dem äldre – har Livsmedelsverket särskilda råd om hållbarhet och vissa livsmedel. De finns att läsa på Livsmedelsverkets webbplats.

Och vad händer med näringen när datumet passerat? Enligt Livsmedelsverket håller sig näringsvärdet relativt stabilt så länge maten känns god att äta. Det som först kan minska något är C-vitamin och vissa antioxidanter.

Inför julen kan det också vara bra att hålla koll på datumen på kylvarorna – Guldtider har tidigare skrivit om varför datumet är extra viktigt på gravad lax.

  • Räkna själv

    Näringskollen 65+

    Lägg in det du äter och se om du får tillräckligt med protein, D-vitamin och kalcium.

    Kolla din mat

Får vi räkna dina besök?

Vi vill använda Google Analytics för att se hur många som läser Guldtider och vilka artiklar som är populära. Då sparas statistikcookies i din webbläsare. Vi använder inga cookies för annonser. Läs mer i vår integritetspolicy.